KISS MY ASS CAUSE I PAY THE RENT

Det är tillåtet, jag behöver inte ha ångest. Jag jobbar hårt för min välförtjänta lön varje månad, plågar mig själv med kunder som gräver sig in i ens hjärna så man skulle vilja ta en såg och nästan såga av sig en kroppsdel för att lägga fokus någon annanstans när man vill släppa irritationen. 

Jag shoppar som en liten hora, super upp en stor del av lönen samt äter upp en annan del om man säger så. Sparar ihop till dem resor jag vill åka på, betalar alla mina räkningar utan probs, lever på ett sätt som jag skulle säga egentligen är alldeles för lyxigt.
Och allt detta utan några bidrag från mamma och pappa. 

Jag vågar inte ens berätta för mina föräldrar vad jag tjänar för då skulle de läxa upp mig i att de inte uppfostrat mig till att behandla pengar på detta sätt (fast liten del har dem ju i det med tanke på hur bortskämda vi var när vi var små). Men egentligen borde faktiskt mamma vara stolt över mig. Jag klarar mig bra på egen hand.


Jag borde få medalj. Independence womens day.
Någon som vill vara lite hoochie och behöver en sugarmama?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback