tussig

Tiger Lou - Patterns

Jag har stirrat in i skärmen, runt skärmen, över kontoret etc etc i cirka 5 minne, men kommer inte på något att skriva.. Jag vill skriva, men vet inte om vad.

Pratade nyss med Fredrik på telen, han lät glad. Som ett barn. De hade precis varit och byggt ett hopp och skulle snart iväg och ha lavinträning. Det känns bra att höra glädjen i hans röst. Han får vara där borta och vara ett barn medans jag är här hemma och är vuxen. Skitunge.

Det om lägenheten börjar kännas tjatigt, tillochmed för mig. Men en sak vill jag nämna. Simon hade en tavla i sitt vardagsrum som föreställer Al Pacino i filmen "Scarface" (som jag förövrigt inte ens sett, men han är hård, Al Pacino), denna har jag tyckt om sedan första gången jag såg den och igår fick jag veta att jag kunde få den av Simons mamma.
Jag behöll "programmet" från begravningen och även en ros från minnesstunden som jag fäst på programmet som även har en bild på Simon från vår kräftskive-kväll hemma hos honom. Dessa sitter på väggen i mitt rum nu, Men att få Simons gamla tavla som jag dessutom verkligen gillar känns riktigt bra faktiskt. Så tusen tack Anna Lena!

Nu ska jag gå och slänga det som är kvar i min matlåda. Fiskbullar är ingen hit att ha i matlåda, de blir kalla så fort, inte cool.