tussig

Puff Daddy - Best friend

Because of you, I'm me, so you're the real star.

Hur kunde det gå från att jag styrde allt dit jag ville och att jag visste exakt var jag hade allt till att inte ha kontroll alls och inte veta vad som kan vänta runt hörnet?

Frågan är hur jag vill ha det. Visst är det skönt med tryggheten men var det det jag tröttnade på? Att alltid veta? Nu vet jag ingenting, jag tror jag vet, men nästa dag är jag inte alls lika säker längre..

Jag oroar mig, tänker framåt, planerar framåt samtidigt som jag på ett sätt måste planera utan "det" för jag vet inte alls om "det" finns kvar..

Är jag dum när jag tänker så? Jag kan inte hjälpa det. Eller oroar jag mig av andra skäl?

Usch...
Jag oroar mig för mycket.