tussig

Clara - 105 år och fortfarande oskuld

Har suttit och diskuterat detta lite med Peter bland annat och "mitt bord".

Stackars kvinna, tänk att hon kanske aldrig varit kär? Hon måste ha en helt annan syn på livet.
Det finns olika kickar i livet och den bästa av dem är helt klart att vara kär. Man svävar på moln, inget annat kan ge den känslan.

Jag tror man bara kan vara riktigt riktigt kär en gång i livet. Tror att det är en once in a lifetime upplevelse.

Peter sade att han varit "kär" men inte "Fredrik kär" som jag är. Det fick mig att tänka. Jag tror att Fredrik är min "once-in-a-lifetime-kärlek". Jag har varit kär förr, många ggr, men absolut inte som nu. Det har snart gått ett år sedan jag föll för honom och jag är fortfarande lika fnittrig och töntig nu som då när det gäller Fredrik.

Jag är tönt.

Man kan älska någon oerhört mycket och den personen kan betyda något för en resten av livet. Men kär är inte samma sak. Jag är kär, på riktigt. Och jag kommer komma ihåg min känsla för Fredrik resten av mitt liv.

Jag tycker synd om Clara som under sitt 105-åriga liv aldrig fått uppleva den känslan.
Kanske är det därför hon lyckats hålla sig i livet så länge oxå. Hennes hjärta har ännu inte tagit stryk av "hjärtekrossarn".
(Och en kommentar av Alex: "hon har aldrig fått någon könssjukdom" )

Hej Loveface.