tussig

Jag kanske spökar för mig själv eller så stämmer magkänslan, vilket gör att jag hamnar i det spelet som jag helst av allt vill undvika.. "Spelet" som jag trodde inte fanns med denna person. Denne person som får mig att må bra, och som får mig att le, konstant.

 

Det känns overkligt att det kan vara så bra? Det händer inte mig. Och därför kommer känslan. Är det jag, eller är det du? Eller så tar intresset bara slut..

 

Säg att det är jag, att jag är dum och få bort denna dumma onödiga känsla. Am I a crazy person?