tussig

En väldigt fin text skriven av Sandra Lennartsson till Simon.

"för mig har du blivit regndroppar
som faller från en öppen himmel
stora vita snöflingor som nuddar vid mina kinder

du har blivit alla dom färgade löven på träden och doften av vår
dom första vitsipporna jag ser vid vägkanten
och det gröna mjuka gräset under mina bara fötter

du har blivit vågorna som rullar in mot stranden
och dom första nyfikna solstrålarna en tidig morgon

Jag gillar tanken av att kunna plocka upp dig
och ta med dig hem,
att du följer mig till jobbet en regnig dag
Jag gillar tanken av att du finns med mig när våren kommer
och stannar kvar tills solen inte värmer lika mycket längre

Du kommer vara snön som gör vinterkvällarna lite ljusare
och som faller precis när vi öppnar våra julklappar.

Jag tänker leva mitt liv och älska varje årstid.
Älska årstiderna som att dom delar med sig en liten bit av dig.
Varje gång en regndroppe faller,
eller varje gång en snöflinga nuddar vid min kind."


Du är otroligt saknad av många.

Tittade på bilder från begravningen och minnesceremonin och det värker i hjärtat när jag tänker tillbaka på dagen då vi tog farväl av dig. Den tomma känslan som aldrig kommer lämna en. Även fast det inte är farväl, för jag vet att vi kommer ses igen, så gör det så fruktansvärt ont att veta att att du lämnat detta liv. Man skapar inte nya vänskapsband i vetskap om att man närsom helst kan förlora dem. Jag vill ta alla mina vänner och förvara dem i en liten burk där jag vet att de är trygga och har det bra och att jag vet exakt var de finns, veta att så länge jag vårdar den lilla burken ömt så kommer Ni finnas kvar vid min sida.

Jag kan inte låta bli att le när jag tittar på bilder på Simon, liten som stor. Bilder säger mer än tusen ord och jag vägrar tro att du levde ett olyckligt liv..