3:e inlägget idag..
Christina Aguilera - I turn to you
Jag litar inte på mig själv ibland..
Ena dagen kan jag leva för något medans jag nästa dag känner att jag klarar mig bättre utan det. För min egen skull. Så mycket oro, förvirring, blandade känslor som forsar över mig. Jag vill inte ha det så, jag vill vara säker.
Frågan är, varför tänker jag så? För att jag är onöjd med situationen? För jag att jag går in för det mer än någon annan? För att jag blir besviken för att det inte är ömsesidigt?
Jag fungerar som jag gör och jag måste ha förståelse för att andra kanske inte fungerar på samma sätt. Men varför kan det inte vara så? Varför kan vi inte fungera på samma sätt? Vilja samma sak? Varför kan man inte kombinera? Jag har gjort det förr och det gick skitbra.
Jag förstår inte.. Varför kan vi inte se det på samma sätt? Varför tar jag saker och ting så hårt?
Detta eviga Varför!? Det har inte försvunnit sen dag ett, jag tror inte det kommer försvinna någonsin. Men jag hoppas att det tynar bort i sinom tid.
Fråga mig inte om detta inlägg vem du än är.
Jag vill inte prata om det, detta håller jag för mig själv tills vidare.
Älskade tjej, kom tillbaka och gör mina dagar precis som du gjorde förr.
Jag ska berätta en sak..
Jag hade en hund, den hunden gjorde mig så otroligt kärleksfull. Den hunden var min lycka när jag vaknade på mornarna. Hon och jag låg i sängen och drog oss varje morgon (jag började jobbet 12.45). Hon skyddade mig från allt, till och med från våra andra familjemedlemmar när hon trodde att de var dumma mot mig. Hon kunde ge mig hjärtstillestånd om hon gjorde sig illa. Hon var galen och lekfull. Älskade pinnar och snöbollar. Hon fick mig att skratta så jag kikna. Den hunden skulle inte tveka en sekund på att dö för mig. Den hunden skulle jag inte tveka en sekund att dö för. Första gången jag höll henne somnade hon i min famn.
Jag hade henne i 10 år och nu har hon lämnat ett sånt otroligt tomrum efter sig.
Den hunden hette Lecka, Lecka var mitt allt.
Lecka skruttisnosis.
Jag är en kärleksfull människa, det vet jag. Dels för att jag kommer från min familj. Men jag tror oxå för att det var för att jag hade Lecka. Nu när hon inte finns kvar har jag så otroligt mycket kärlek som jag behöver ge någon annan. Det får bli mina närmaste.Jag ska berätta en sak..
Jag hade en hund, den hunden gjorde mig så otroligt kärleksfull. Den hunden var min lycka när jag vaknade på mornarna. Hon och jag låg i sängen och drog oss varje morgon (jag började jobbet 12.45). Hon skyddade mig från allt, till och med från våra andra familjemedlemmar när hon trodde att de var dumma mot mig. Hon kunde ge mig hjärtstillestånd om hon gjorde sig illa. Hon var galen och lekfull. Älskade pinnar och snöbollar. Hon fick mig att skratta så jag kikna. Den hunden skulle inte tveka en sekund på att dö för mig. Den hunden skulle jag inte tveka en sekund att dö för. Första gången jag höll henne somnade hon i min famn.
Jag hade henne i 10 år och nu har hon lämnat ett sånt otroligt tomrum efter sig.
Den hunden hette Lecka, Lecka var mitt allt.
Lecka skruttisnosis.
Kommentarer
Trackback